Har en bekant som alltid sagt sig gilla stora, lite vilda och farliga, hundar. Och det stämmer på något vis in på hennes personlighet, hon måste få lite motstånd...något att jobba med.

Så skaffade hon sig en stor fin hund, som verkligen bjöd på motsånd. Och man såg hennes frustration över att inte riktigt kunna bossa över hunden, men samtidigt en stolthet över hundens självständighet.

Men nu har hennes vilda vackra hund, förvandlas till en kuvad knähund... Efter en idogt arbete har hon arbetat bort det vilda och farliga, det intressanta....kvar finns det bara en stor, till utseendet lite farlig...knähund.

Varför ta bort hundens individualism? Sorgligt...

Själv är jag inte alls mycket för knähundr, blir mest irriterad på dom. De är bara bjäbbiga när de har sin ägare med sig, men är ena riktiga fjompar när de är ensamma...

Men den stora frågan är ju varför man skaffar sig en stor fin lite ball hund, för att sedan kuva den till att bli en knähund? Vad är meningen?

Läser en kurs om fundamentalism och våld, mot Umeå universitet, denna sommar - otroligt intressant ämne. Spännande att läsa om något som är så pass aktuellt.

Dock har jag lite svårt med undervisnngsmetoderna.... Jag ska sitta och höra på inspelade föreläsningar på nätet.

Alla ni som någon gång har lyssnat på en cd-bok, förstår nog problematiken med denna form av undervisning. Man blir ju så sömnig av en monoton röst som mal på i timmer efter timme.... ;-)

Svårighetern med att hålla mig vaken, driver mig till att spela ett hjärndött "bubbel-spel" på www.pajen.se

Allt för att inte somna...

Idag har vi varit iväg på ine mindre än två skolavslutningar. Började med dotterns, klockan 8 i morse. Vi såg stolta på när dottern var fanbärare i kyrkan. Så duktig, så fin och underbar!

Dotter slutar sexan idag, och har blivit så stor och förståndig. Hon är överlycklig över att äntligen slippa de tjejer i klassen som varit ett orosmoment under lång tid. Dessa tjejer som ställt till det för dottern, tillhör den "coola" sortens tjejer, som redan nu röker, dricker och lligger med killar. Observera att de är 12-13 år!!!

Till hösten skall dottern börja på en mindre friskola här i stan, och det känns positivt och spännande för oss alla.

Efter fanbärandet var det fika i klassrummet, där klassföreståndaren bjöd på god marängtårta och kaffe. Eleverna bjöd på rolig skönsång.

När tårtan var uppsmaskad och dottern tagit farväl av de klasskamrater hon ansåg förtjänade ett ordentligt farväl, förflyttade vi oss vidare till mellansonens skola.

Där var upplägget lite annorunda: eleverna fikade med klasskamrater och lärare redan klockan åtta imorse, och vi föräldrar var välkomna först klockan 10.15 till gympasalen, där avslutningen gick av stapeln. Eleverna var söta och duktiga och bjöd på sång och musik. Dock måste jag erkänna att det känns rätt "B" att ha en avslutning i en gympasal, istället för en kyrka... Men sonen var strålande lycklig, och vi föräldrar stolta!

Efter sonens avslutning, gick vi hela familjen ner på stan och åt på ristorante. Mysigt, och lite högtidligt - som det sig bör en avslutningsdag som denna.

Lite senare på eftermiddagen fixade jag bakelser med svenska jordgubbar. Eller bakelser...det var snarare minitårtor. :-)

Har helt anammat grejen med laptop och mobilt bredband, och bloggar just nu från min säng. Rätt soft och skönt må jag ju säga...

Även Mannen har haft en bra dag. "Stackarn" är inte mycket för att klippa gräset på vår hyfsat stora tomt, och när han väl skall göra detta, drar han fram handjagaren....och påbörjar det eviga klippandet. Dock avslutar han det aldrig, så vi har alltid en tomt som har plättar av vajande gräs och välklippta partier på annat håll. Grannarna tittar lite snett åt vårt hus och tomt...

Idag när Mannen släpade runt handjagaren, kom grannen mitt emot över och erbjöd Mannen att låna hans bensindrivna klippare. Mannen accepterade, och vår trädgård blev mycket välartad i ett nafs.

När klipparen återlämnades, visade det sig att grannen hade en elgräskippare i sin ägo, som han ville bli av med. Så....Mannen fick köpa den för den nätta summan av 100 kronor. Haha!

Vi har redan testat nyinköpet, och den funkar finfint.

Mannen har redan erkänt att det är en oerhört bra investering, då han nu hädanefter slipper slita som en gnu för att få till gräset...

Dock verkar han helt ha glömt bort att jag, hans fru, har velat införskaffa en bensin- alternativt elgräsklippare sedan dag 1 i huset. Men som sagt...vad vet väl jag - jag är ju kvinna! ;-)

Skitsamma....nu skall vår trädgård ha en välskött gräsmatta resten av sommaren.

Tack, du söta lilla granne!

Idag har jag blivit med laptop! :-) Har skaffat mig en svart skönhet av märket Compaq... Och till detta är även ett mobilt bredband införskaffat.

Känner mig lyxig

Härligt härligt!

Så mycket kostar det att få en avbiten tand reparerad.

Skoj att betala det?

Nä, inte överdrivet.

Dock var jag väldigt modig och duktig igår hos tandläkaren. Det tog 45 minuter att få tanden fixad, och jag klarade det galant - utan bedövning till och med.

Men som sagt....ettusenåttioåtta kronor!

1088 kronor!

Har länge haft en tand som inte betett sig som jag velat - det har ilat och haft sig. Det har knölat i typ fyra år, och givetvis har jag varit iväg til ltandläkaren och bett dem kolla vad som är fel, ör inte ska en tand ila och "knäppa", om det inte är något fel?

Tandläkarens dom har hela tiden varit: "Ser inget fel, du kanske har känsliga tandhalsar... Mn vi kan byta ut den gamla lagningen OM DU VILL"

Det hari nte varit frågan om vad jag vill göra, det hela har handlat om att jag blir tokig på att ha ilningar och knasiga knäppnade ljud i tandhelvetet när jag tuggar med den.

Har alltså betalat massa stålars under åren som gott, på att byta lagning, pensla med något "stärkande, röntgat och fan och hans moster...

Så i onsdags sitter jag i Anne-Lies kök, och mumsar på en liten kakbit. Då plötsligt - AJ I HELVETE! Ilningarna var inte av denna värld, värre än någonsin... Bestämde mig snabbt för att jag måste till tandläkaren igen, men efter helgen eftersom vi skulle åka iväg på galej i Eskilstuna m.m

I fredags morse fick jag reda på varför tanden betett sig dumt...

Satt med småkillarna och skulle käka frukost. jag skulle precis ta en tugga av den mjuka gosia mackan, då det knäpper till utav bara helvete i tanden. Jag kände direkt att det inte var  helt i sin ordning... Och det var verkligen inte alls bra...för halva tanden hade lossnat!!!

PANIK!!

Sprang storgråtande in till Mannen som låg och sov efter nattarbetet... Hulkade fram att tanden lossnat och att jag var RÄDD!

Den handlingskraftige Mannen spanade in i käften på mig och ringde sedan tandläkaren. Tandläkaren i sin tur var gansak måttligt intresserad av den katastrof som just skett i Agnes liv. Närmaste lediga tid han hade var tisdag, dvs idag, klockan 14.00

Fyra dagar av väntan på att få tandn fixad....han kunde lika gärna ha sagt 28 september 2012... Jag såg framför mig hur hela tanden och käken skulle ruttna bort och jag skulle tvingas genomgå total rotfyllning i hela käken. Usch....

Men idag är det så dax....ser inte fram emot det, men vet att det måste göras. Nu kommer mitt 1 år i terapi för tandläkarskräck verkligen att sättas på prov.... Ja, jag skojar inte. Jag gick verkligen under ett års tid hos en terapeut för att lära mig bemästra tandläkarskräcken. Det var som en parodi.... Första fem gångern satt jag och fick se bilder på tandläkare och deras instrument, sen fick jag se en undersökning på dvd (dock med ljudet avstängt)...sen fick jag bekanta mig med intrumentenoch ta på dem (i ett rum som inte påminde om undersökningsrummen)...sen var det filmtajm igen, denna gång med ljud....och slutprovet blev att sitta i tandläkarstolen och få mina tänder undersökta.

Så...jag skojjar inte när jag säger att detta är otroligt traumatiskt och jobbigt för mig.

Men som sagt...klockan 14 idag ska jag dit. Och jag är RÄDD!

Mannen har lockat med att jag ska få en laptop om jag klarar detta.... Det slår ju de fåniga klistermärkena som min tandläkare fortfarande ger mig efter genomförd undersökning/behandling. ;-)