Igår kväll när jag och Mannen var på väg till bion, stötte vi ihop med en liten förvirrad igelkott mitt på trottoaren i stan. Där kunde han ju inte gå, tyckte vi. Vi mindes med fasa alltför väl den artikel i tidningen vi läste i våras, där ngr morgontidiga människor hade hittat två igelkottar som var spetsade på två pinnar....antagligen ngr tonåringar som "roat" sig. Och med tanke på hur många ungdomar det var som rörde sig ute på stan igår, tänkte vi att den där lilla igelkotten nog kunde gå ett grymt öde till mötes.

   Vi bestämde oss helt sonika för att göra en räddningsinsats. Jag punktbevakade den lilla stickiga bollens framfart på trottoaren, medan Mannen kilade in på Hemköp och skaffade en papperspåse. Sen föste vi in vår nyfunna vän i påsen, och bar iväg med honom till den gamla kyrkogården, där vi släppte ut honom och sedan stod och tittade när han vaggade iväg in i buskarna. Ett väl utfört uppdrag, om jag får säga det själv.  

   Sen gick vi på bio, såg "Flickan som lekte med elden". Den var...mycket sämre än den förra, men ändå en helt okej film. Sen är det ju alltid lite extra mysigt att kolla film på bio. Men...igår hade vi i särklass några av de sämre platserna i salongen, vill jag lova. Mannen hade bokat biljetter redan förra fredagen, för att vara säker på att vi skulle få ngr samt att vi skulle få bra platser. Han hade meddelat mig om att vi fått TOPPENPLATSER - näst längst bak och i mitten av raden. Det var ju bara det att när vi skulle gå och sätta oss på våra platser, märkte jag att Mannen började sakta ner och gå mer tveksamt, ju längre upp i salongen i kom... När vi kom upp till de raderna, som vi trodde var våra, utbrister Mannen: Men...vad är det här? Det stämmer ju inte. Där står det ju rad åtta...men det ska vara rad två.

   Den söta lilla människan hade VÄNT på salongen då han beställde biljetter på nätet, och kryssat i den raden näst längst fram, istället för näst längst bak. Det var bara att vända på klacken och gå en "walk of shame" när gick och satte oss på de rätt så värdelösa platserna precis nedanför bioduken. Haha! Det var tur att det inte var en engelsk film med undertexter, för då hade vi fått sitta och vrida på huvudet hela tiden för att kunna läsa hela texten...typ som i en tennismatch. En liten smärre missbedömning av Mannen...men vi hade en mysig kväll iaf - både med bion och igelkottsäventyret.

   Blev ingen skola för mig idag....migränen slog till igår kväll och spökade hela natten. Nu, efter rejält med sömn och medicin, börjar livet återvända till denna lilla kropp. Hoppas att den är helt och hållet borta ikväll, för då ska jag och Mannen på bio och se "Flickan som lekte med elden". Blir inte ofta man går på bio, men desto mer najs när det väl händer.  

   Vi funderar på att bege oss till Linköping imorgon - IKEA, Biltema och lite klädaffärer står på schemat. Och ett besök på Max oxå. Det är framförallt Biltema som skall besökas, vi ska nämnligen köpa en takbox och lite extra speglar till bilen. Speglarna kan komma väl till pass nu då jag och Mannen ska ut och övningsköra på vägarna.

   Var ju på handledarutbildning på trafikskolan igår kväll. Det var faktiskt riktigt bra, det tyckte både jag och Mannen - man fick lite tips på hur man kan effektivisera den privata mängdkörningen. Idag ska jag betala in avgiften till Länsrätten, och skicka in blanketterna, så att vi snart har handledartillståndet - sen blir det åka av!

   Körde bil idag, och det gick hur bra som helst. Jag berättade för "min" trafiklärare om den hemska lektionen jag hade sist, och hon tog mig på allvar och lovade att tala med vederbörande. En möjlig förklaring till hans inkompetens (mina ord), kan vara att idioten inte var färdig körskolelärare, utan går sin utbildning just nu och har sin tio veckor långa praktik på trafikskolan här i stan. Jag var noga med att understryka att jag aldrig mer vill köra med honom, och jag blev lovad att jag skulle slippa. Bra, bra!

   Ikväll ska jag och Mannen gå på handledarutbildning, vilket ska bli kul. Ska även bli skönt att komma igång med körningen även utanför trafikskolan. Mängdträning är ju ett måste om jag någonsin ska kunna lära mig köra bil. Tror även att min kära man kan vara en pedagogisk lärare och kan lära mig på ett vettigt vis. Kul, kul!

   Fick igår en komplimang av en vän, en komplimang som verkligen kom i rättan tid - då jag just nu känner mig lite lagom eländig och emlig. Haha! Komplimangen gjorde att jag idag gick med lite rakare rygg och med en större självsäkerhet i stegen. Tack för de fina orden, söta Suss!

   Mannen min håller just nu på att koka kräm till ungarna, luktar väldigt gott - äpplen med en aningens kanel. Mumma! Vi försöker att använda så mycket av alla våra äpplen som möjligt, men det är svårt att hinna med för det är en ofantlig massa äpplen. Vilket lyxproblem, va? Men det känns så trist och onödigt när jag ser alla fina äpplen som fallit av grenarna ligger och ruttnar bort på gräsmattan. Som tur är har vi en granntjej som är hästägare, så vi brukar ge bort den fina fallfrukten till hennes hästar. Bra att även fallfrukten kommer till användning.

   Dax att äta lite innan det är dax att bege sig mot trafikskolan igen.

Hade precis suttit och plugga teori på datorn, har en alldeles utmärkt cd-rom med körkortsutbilding som hjälper mig att plugga lite. Men när jag stängde av spelet var datorns skärm helt....märklig. Det är brett och lite...otydligt på något vis. Ungefär som om någon hade trampat på texten och fått den att bli plattare och bredare. Underbart! Jag som inte bara är en inkompetent bilförare, jag är ju dessutom helt bakom flötet då det kommer till datorer.... Så vad gör jag nu? Verkar som om ingenting i mitt liv skall gå som på räls just nu....

Den sjuka  sonen är förövrigt bättre, och ska till skolan imorgon. Dock har Mannen gått och krasslat till sig lite....ont i halsen och han trodde han fått feber - ända tills han kom på att han var nyss uppstigen från en varm säng, och att han sovit med en massa tyg över huvuvdet. Så mycket för den febern...  Jag hade dock förbarmande över hans krasslighet, och gjorde honom en stor kopp te med honung i. Jag tror att det hjälpte lite...tja, ni vet - öm omsorg och varm dryck. Haha!

Gjorde årets första äppelpaj av våra egna äpplen igår....tror den blev rätt bra, för den försvann i ett nafs, och övriga familjen såg rätt glad ut medans pajen försvann in i deras glupande munnar. Själv tittade jag på, alltmedan jag käkade en GI-vänlig cheesecake - helt okej, men äppelpaj är fan så mycket godare...och det gäller inte bara äppelpaj, all sorts paj är gott; rabarber, citron/maräng, björnbär, blåbär, jordgubb, västerbotten, köttfärs, skaldjurs och tacopaj. Allt är smurrigt! Attans....nu blev jag hungrig igen. Ett jävla aber att man inte klarar av att prata/skriva om mat, utan att magen börjar kurra... Börjar kanske bli dax att påbörja middagen strax. Tror vi ska käka ungsbakad lax med blomkålspuré till, dock tänker jag vara snäll och låta kidsen käka vanlig potatismos istället för min blomkålsmos.

Imorgon blir det nog ingen skola för mig... Det var meningen att vi skulle ha träff med den handledare vi fått utsett till oss inför c-uppsatsen, men vi har inte fått ngr handledare än - pga att alla studenter inte har klarat av att skicka in en uppsatsidé till lärarna. Vad är det för mening med att han olika deadlines, om dessa aldrig följs? Jag blir rätt lack, för dessa människor gör ju att MITT arbete blir lidande, då jag inte kan komma igång med kontakten med min handledare... Jaja....gnäll, gnäll.

Men som sagt....om någon vet hur man fixar en knasig dataskärm - upplys mig gärna, och gärna då på en nivå som lättast kan betecknas som "Datakunskap för dummies".

Igår fick jag, utan att jag ens bett om det,  ett erbjudande om ett extraknäck... Jag blev så glad! Det är inte så mycket de extra pengarna som är så lockande, utan erfarenheten och framför allt att jag tillfrågades till jobbet. Antar att jag gjort ett hyfsat gott intryck under tidigare arbetsinsatser.  Och jag kan egentligen inte klaga på betalningen heller, cirka 125 kronor/timmen... Vet inte riktigt hur pass många timmar det kommer att bli i veckan, det får jag reda på när jag träffar mannen som vill anställa mig, och det ska jag göra på tisdag. Imorgon kväll skall jag dock göra mitt första pass, och det känns väldigt spännande och roligt. Detta var precis den uppåt-puff som mitt sårade ego behövde, efter den hemska upplevelsen häromdagen. Jag duger iaf NÅGOT till....  Förhoppningvis.

   Jag hade rätt i mitt antagande om att sonen skulle bli sjuk. Febern steg igår kväll, och hans hals gjorde massa ont. Han sov, trots den höga febern, rätt gott efter en dos med Alvedon. Båda småkillarna fick stanna hemma från skolan idag, så det har varit massa tv-tittande och mys i soffan idag.

   Själv fick jag tillbaka med min tenta i "fundamentalism och våld", och den var, som väntat - underkänd. Så nu har jag fram till den 1 oktober att fixa den. Det kommer nog gå bra, men jag har ungefär så lite lust att göra det som man bara kan ha... Men men, bara att bita ihop och göra skiten.

   Hade min andra körlektion igår, och det var en ren och skär skräckupplevelse! Fy fan i helvete! Hon jag skulle köra med var sjuk, så jag fick en valp till körlärare... Han tyckte det var TRÅKIGT att åka i industriomårdet och öva på basic-grejor som starta, stanna, växla osv...och tyckte helt enkelt att jag skulle ut i riktiga trafiken. Jag frågade honom han skämtade mig aprillo på allvar. Nä då....det var bara att ge sig av. Vilket jävla ap-beslut att släppa ut en vettskrämd donna som knappt vet var bromsen ligger, ut i trafiken. Jag försökte verkligen tala om för honom att jag inte var mogen för det, eftersom jag bara suttit cirka 40 minuter bakom en ratt tidigare. Men han stod på sig, och jag skakade på huvudet, och tänkte att fanskapet kommer ju ändra på sig när han märker att jag inte ens kan stanna vid vägkorsningen och starta därfifrån, eftersom det var motlut där. Men NÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄ DÅ, ut skulle vi. KATASTROF!!! Jag, livrädd och ymnigt svettandes, överlevde dock lektionen, men inte fan lärde jag mig ett skit - jag fick bara ÄNNU sämre självförtroende angående min kompetens som blivande körkortsinnehavare. Han tvingade mig in rondeller och fan vet allt, och hade till och med mage att KLAGA på att jag inte fixade det. Que? Vad tror han att jag ska kunna på min ANDRA lektion? Han avslutade min dyra, 600 kronor, 55-minuterssession med att tala om att jag: " Har en hel jävla massa grejor att arbeta på, och att jag abslut inte var redo för stadskörning i Norrköping (no shit?)....och att bilen åtminstone verkade ha överlevt, trots att jag misshandlat den så!"

   Efteråt var jag gråtfärdig och bestämde mig fort för att fortsätta leva körkortslös, för det där vill jag aldrig vara med om igen. Det måste väl ändå vara meningen att jag ska själv känna mig säker när jag för första gången beger mig ut i trafiken....och när jag läst på i körkortsboken, ser jag att rondellkörning ingår i lektion 11!! Inte lektion 2. Jag var verkligen livrädd. Nä fy fan för valpar som inte kan läsa av människor, och dessutom inte lyssnar på sina elever. Tack och lov, tog Mannen med mig ut och tränade under lugna, kontrollerade och trygga förhållanden igår kväll. Hade jag inte satt mig i bilen på en gång, efter den där hemska upplevelsen, hade det nog varit så att jag struntade i hela grejen.

   Har ny lektion på tisdag, och jag är inbokad hos min första lärare. Jag kommer ringa och checka av att hon frisk på morgonen, är hon inte det - avbokar jag. Tänker fan inte köra med den idioten igen. Betala 600 spänn för att bli tvingad till saker som ligger långt utanför min kunskapsbank, sedan bli förnedrad av fanskapet då han påpekar vilka fel och brister, samt oförmåga jag har som förare. Nä...aldrig igen. De borde dessutom vara jävligt glada över att jag vill ta det långsamt som fan, så att jag lär mig ordentligt och känner mig trygg....det blir ju mer klirr i kassan för dom. Jag har budgeterat för MINST 20 lektioner. 20 lektioner = 12000 kronor. Varför tacka nej till det? Bara för att någon idiot tycker det är TRÅKIGT att åka fram och tillbaka i ett industriområde? Det är väl ändå jag som ska bestämma takten på mitt eget lärande...ett lärande som jag betalar skitmycket pengar för, dessutom!

   På tisdag är det bara att försöka igen, och tro mig - det kan inte gå sämre än igår.

Trött. trött. trött.... Ja, det är väl tre ord som beskriver morgonens status på undertecknad. Skulle hemskt gärna krypa ner i sängen och ligga där resten av dagen, men det går ju inte... Dessutom ska jag ut i trafiken idag igen, och det kan ju bli riktigt roligt. Var iväg på teorilektion igår....haha....när jag klev in i rummet höjdes medelåldern markant. Min kurskamrater är i runda slängar 18-20 år....och sen är det jag! Jaja, känns iaf skönt att ha kommit igång med det här nu. Två-tre körlektioner/v + teoriklasser på onsdagar samt ett evigt pluggande och testande på datorn på körskolan - det är receptet tror jag. Vore ju rätt sjysst om det går hyfsat fort, för i januari ska jag ut och jobba, och då måste jag ha körkort. Men...en dag i taget, allt ordnar sig nog.

Mellansonen är på väg att bli sjuk tror jag...igår var stackars helt färdig vid middagsbordet, och gick sjävmant och gjorde sig iordning för natten när han ätit klart. Dock började han springa upp lite senare på kvällen - ville sova hos oss. Hur mysigt det än är att ha honom mellan oss i vår säng, så funkar det inte - ingen får sova ordentligt, för  sonen är som en speedad elvisp när han sover. Men han rantade upp ett par gånger och bråkade för att han inte fick sova hos oss....så jag har ingen aning om vilken tid jag fick somna ordentligt, men sent blev det iaf. Imorse var sonen emellertid tillräckligt pigg för att gå till skolan, så jag får se i eftermiddag hur det gått under dagaen, i annat fall får väl han vara hemma imorgon och kurera sig. På lördag vill jag helst att han är tillräckligt pigg för att kunna gå till brandstationens öppna hus. Vi var på ett sånt galej för två år sedan, och det var mycket uppskattat av både Bill und Bull (det är samlingsnamnet för våra två yngsta killar).

Dags att återvända till llivet utanför sajbern, och göra ngn slags nytta innan jag beger mig till körskolan. Eller....så tar jag mig en liten tupplur och är ordentligt utvilad när jag ska ratta bilen? Tuppluren vinner!

   Vips bodde bloggen på en annan adress....rätt otippat. Hade väl funkat om inte min snygga bakgrund hade försvunnit iom flytten. Men jag ska nog hitta en snygg layout här oxå. Måste bara lära känna sidan. Men nog hade det varit fint med en liten förvarning att flytten skulle ske. Jaja...shit happens, then you die.

   Tog första steget idag mot ett mer mobilt liv - hade min första körlektion.  Och det gick faktiskt väldigt bra, varken jag, min lärare, bilen eller medtrafikanter blev skadade eller traumatiserade (vad jag vet om iaf). Imorgon blir det teorilektion och på torsdag körlektion igen. Nu ska jag banne mig ta körkort! Det är ju på tiden...typ.  För de som vill bli förvarnade när jag beger mig ut på vägarna - signa upp er på "agnes-kör-bil-varnings"-smslista.