Efter en helt perfekt helg hos svärfar i Bålsta, sitter jag här med en gammal resttenta. Snacka om kontrast....och ett hemskt uppvaknande. 

Körde bil med Mannen igår, ute på riktiga vägar, och vi överlevde....trots att vi tjafsade om huruvida han plötsligt kan vilja ändring körriktning och vrålar "HÖGER", och förväntar sig att jag på en millisekund ska hinna uppfatta hans anvisning, hinna förbereda svängen och göra en tjusig liten sväng som inte hindrar övriga trafiken. Jag efterfrågade lite mer förvarning....och han såg på mig som om jag vore helt hjärndöd. Haha! Kan förstå att han anser mig vara lite lätt trögtänkt, men jag är ju helt upptagen med alla olika moment; gasa, bromsa, koppla, växla, blinka, kolla och ratta.... För en sekund trodde jag, i stundens hetta, att jag aldrig skulle kunna övningsköra med honom, då han VAR SÅ DUM....haha! Stridens hetta har lagt sig, och vi ska ut senare idag igen... Ur askan i elden.