Det är märkligt det här med farsdag....det är meningen att man ska fira sin relation till pappa. Eller är det bara en dag då vi ska tacka för att han har satt en till världen?  Känner mig kluven.

   Mannen firades idag av ungarna....de hade köpt en bok, en Fantomen-tidning och saltlakrits. Sen fikade vi och gluttade på "Natt på museet 2". Mys!

   Måste ju säga att Mannen förtjänar att bli ordentligt firad - han finns här för ungarna i vått och torrt. Han är kanon på alla sätt och vis!

   Den här jäkla hostan jag har begåvats med tar knäcken på mig.... Kan inte sova pga den. Mina luftrör låter inte helt pigga heller....

   Så vad gör man.....jo, man drar fram den lilla bärbara datorn och skriver ett totalt meningslöst inlägg i bloggen, i hopp om att ngn endaste liten själ ska tycka synd om mig i min svåra tid. Men vem fan läser min blogg vid den här sena timmen? Antagligen någon annan stackare som inte heller mår toppen, och sitter med sin laptop i sängen och känner sig ensammast i världen.... Och den personen har nog fan med sin hosta, ångest, sömnproblem eller vad det nu är, och skiter fullständigt i min olycka. Alltså är utsikterna för lite empati rätt icke-existerande.

   Fick dock ett sms av en mycket berusad make för ett par timmar sen....han VANN med sin maskeradutstyrsel, pris för bästa dräkt. Haha....MIN skapelse! Kul kul!