Idag var jag, Mannen och dotter och hälsade på, vad vi hoppas på att det ska bli, dotterns nya skola. De ska nämligen starta upp en friskola med högstadium här i staden, nu i höst - vilket kommer som en skänk från ovan, då vi har gruvat oss inför högstadiestarten. Tyvärr är det så att de två existerande högstadieskolorna i staden, har oerhört dåligt rykte. det är mycket bråk, stor omsättning på lärare, undermåliga undervisningsresultat, mobbing och jäkligt illa på alla sätt och vis. Inte en miljö jag med lätthet kan släppa iväg min kära dotter till alltså...

Men så för ett par veckor sedan fick vi en informationshäfte om en blivande friskola här i staden... Kanon! Var alltså där och lyssande på vad lärarna kunde erbjuda oss och dottern. Och det visade sig att det var på ett ungefär allt det som vi har saknat i sonens skolgång. Inte mycket att tveka över mao...vi har anmält intresse, och hoppas nu att de kommer att få ett tillräckligt elevunderlag för att verkligen kunna starta nu i höst.

Lokaltidnignen var på plats, och givetvis stolpade de fram til lmig och intervjuade mig om mina tankar kring friskolan. Haha! Står det "intervjua mig gärna, och ta en massa bilder tack!", på min panna? Andra gången detta sker på mindre än en månad... Elizabet, en annan förälder från dotterns klass, sa dock efter intervjun att jag borde arbeta som "spokeswoman" på heltid. Haha!

Ikväll ska jag och Mannen på bio - äntligen! Vi ska se på "Män som hatar kvinnor". Mina förväntningar är höga efter att ha läst böckerna, vi får väl se om det kommer att införlivas.