Vad gör man när orken lixom har tagit slut...? När man går dagarna igenom och längtar tills kvällen ska komma, och man får tacka för dagen och gå och lägga sig?

En näve Zoloft?

Igår fyllde min förstfödde 16 år. Då är man inte längre ett litet barn, då är man en tonåring...en ungdom...en ung vuxen. Hur fan kan jag ha en son som är en ung vuxen? Vad hände?

För sexton år sedan satt jag på BB med en liten groda i min famn - livrädd och överlycklig. Jag minns att jag undrade hur fan detta skulle gå....*ler*

Nu har jag skor i storlek 43 i hallen och dunkande hårdrock uppe från sonens rum. Och jag är mindre rädd, men fortfarande överlycklig. Och det har gått....det har tom funkat förbannat bra.

Min svägerska fick en son, Erik, i fredags (fredagen den 13:e....huua!), för henne har allt bara börjat.

Svägerskan är nyss fyllda 40 år....lite snabb huvudräkning får mig att inse att när JAG är 40 år, då är min förstfödde son 21 år. Hoppsan....!

När den nyfödde Erik är 21 år, då är svägerskan 61 år! Jag är inte avundsjuk. När jag är 61 år....då är sonen 42 år. Och förmodligen har jag ett barnbarn eller två. :-)

Tänk vad olika livet kan vara....