Vissa är nog födda till att vara försäljare....de kan på något vis få en att inse behovet av något man inte ens visste att man behövde. Typ...

Var igår hos optikern, skulle bara göra en synkoll, för att få ett recept och sedan beställa billiga glasögon på nätet.

Så blev det dock inte.... Synen kollades, men då optikerns försäljningsförmåga gick på högvarv, insåg jag efter en 45 mnuter tillsammans med henne, att jag minsann skulle TJÄNA på att köpa glasögon hos henne.

Så här efteråt kommer jag inte ens ihåg hur jag exakt skulle tjäna på affären, men sanningen är den att det just nu håller på att göras iordning två, inte ett par utan två par, glasögon till mig....

Hur blev det så här?

Nåväl, jag kommer se bra och se väldigt bra ut. ;-)

Hittade en cd med gamla kort idag...eller så jäkla gamla var de inte, men om man jämför hur jag såg ut då och hur jag ser ut nu, då kan man lätt tro att det är massa år mellan bilderna.

Korten var tagna för ganska exakt fyra år sedan...och jag var en sån pudding!!! Och jag hade inte ens vett att inse det då. Jag var minsann missnöjd med min kropp på den tiden. Om jag bara hade vetat då, det jag vet idag.....då hade jag banne mig inte klagat.

Nä, nu får det banne mig bli ordning i ledet. Måste släppa fram puddingen inom mig igen!! ;-)

I have to "puddify" myself again....

Igår var vi iväg och tittade när de hade betessläpp på en bondgård cirka tre mil bort. Arla, som sponsrade hela grejen, bjöd på kanelbullar och mjölk, och hade en tipspromenad runt gården. Hur mysigt som helst!

5-åriga sonen fann dock störst nöje i att glutta ner i den gigantiska bajsbassängen på gården. Alla har vi olika intressen.... ;-)

Söta lamm och kalvar fick oxå se. Jag spanade in en söt kalv som jag tyckte vi kunde kidnappa....Mannen höll inte med. Förstår inte varför....?

Kanondag hade vi iaf!

Var hos husläkaren igår, eftersom jag har överjävligt onti kroppen, och har så haft i närmare 6 månader. Var hos läkaren i januari, med uteblivet resultat...proverna visade ingenting, alltså är jag frisk?

Märkte redan när jag ringde och bokade tid, att jag inte skulle bli tagen på allvar. De ville först att en at-läkare skulle träffa mig, istället för min egen husläkare. Jag vägrade dock och fick tid hos "min" läkare.

Väl hos henne, läkaren alltså, förhörde hon sig lite om hur jag mår och hur värken ger sig uttryck. Jag förklarade så gott man kan förklara en värk med ord. Om hon bara hade lyckats med att SE UT SOM om hon lyssnade och tog mig på allvar, men hon såg så överdrivet skeptisk och dum ut att jag var redo att resa mig upp och gå pronto.

Var inne hos henne i 20 minuter, och det enda hon gjorde var att ta blodtrycket på mig och petade med två fingrar på min ländrygg. Okej....jag har ju ont i HELA kroppen!!! Varför inte åtminstone klämma lite på de ben och fötter som jag just nu har stora problem med?

Hon tyckte egentligen att jag inte behövde lämna några prover, för det hade jag ju gjort i januari, men var SNÄLL och lät mig lämna tre rör blod. Sen frågade hon mig om jag ville ha en remiss till sjukgymnasten.... HON frågar MIG? Vem är läkare? Nåväl, hon skickade iväg en remiss iaf. Betvivlar starkt att jag kommer kunna göra ett skit hos en sjukgymnast, med tanke på att jag är så öm i kroppen att man inte ens kan krama mig för hårt, än mindre klarar jag av att göra ngr fysiska övningar. Men visst....det kanske är bra, så får iaf sjukgymnasten lägga märke till hur pass begränsad jag är i mitt dagliga iv, pga värken och tröttheten.

Jag antar att läkaren senare skrev följande notering i min journal:

"Klockren SVBK"

(dvs. sveda, värk och bränn-kärring)

Så nu sitter jag här, med värk och rätt så mosad i sinnet efter att ha blivit dumförklarad....