Jag börjar så smått vänja mig med att äga en trädgård.... Det är rätt najs att bara sitta där i sin brassestol och slurka kaffe, glutta på ungarna som cyklar, skuttar på studsmatta eller sparkar fotboll... Kunde även njuta utav utsikten av en äkta man (min egen alltså), som renoverade min skrotcykel.

Finns lixom sämre sätt att spendera en fredag på.

Husägande har sina fördelar, måste jag motvilligt erkänna....även om jag fortfarande mest ser det som en ångestframkallande ägodel i mitt liv.

*sväljer ner en näve Zoloft, och andas in genom näsan, ut genom munnen...in genom näsan...ut genom munnen...in genom...*

"Pappa är starkast i familjen"

säger femåriga sonen glatt.

"Jasså....?"

säger jag, inte helt utan en viss besvikelse i rösten.

"Japp...pappa är starkast. Han är starkare än ALLA!"

fortsätter ungen att gnida in min otillräcklighet i mitt sårade ego.

"Men jag är nog inte så svag jag heller, gubben..."

ett desperat försök att påvisa min förträfflighet.

"Men mamma....du kan ju inte vara stark - du har ju PLATTA armar!"

en solklar förklaring av sonen

Det är första gången på låååång tid som jag fått mina armar beskrivna som PLATTA, så jag valde att nöja mig med detta. Jag är väl medveten om att sonen menade attjag inte har några muskler att skryta med, men min fria tolkning gjorde gällande att mina armar är platta och väldefinierade, istället för rätt slappa och mjuka. Allt handlar om tolkningar..... Eller hur?

Om man skulle finna att man passar in på 19 av 27 punkter i en beskrivning - anser DU då att man kan säga att man stämmer in på den beskrivningen, eller är  det bara "lyckliga" tillfälligheter?

Vems tolkning är den viktiga, den som upplever fenomenen, eller den som tycker sig veta mer om personens upplevelser?

Hemmet är städat, solen skiner och jag har två kladdiga chokladkakor i ugnen - livet är hyfsat skapligt med andra ord. Planen för dagen är att göra så lite som möjligt, och senare fika i mig massa chokladkaka...ännu lite senare skulle det visst slängas på kött på grillen.

Jovars...man ska väl inte klaga.

Trevligt sällskap, massa god mat, ännu mer sol och tonvis med godis.

Japp, det var min påsk det.

Hade besök från storstaden i tre dagar, väldigt trevligt. Inte ofta man träffar mamma och syster nuförtiden, men alltid lika najs när det sker. Min mor har den goda smaken att trivas väldigt fint i vår lilla stad, och funderar på allvar att flytta ner hit om ett år, då hon går i pension. Det tycker jag verkligen att hon ska göra. Ställde henne i bostadskön här i stan redan i december, så hon samlar poäng utan att anstränga sig just nu...smartigt!

Påskafton firades uteslutande i vår trädgård - vi grillade och smarrade god mat. Bästaste Malin, sambo och son förärade vårt hem med ett besök - tack för det! :-) Dom passar himlans fint in i min trädgård, och liv.

Malin och jag har bestämt att våra män ska bygga staket i sommar, alltmedan vi två ska sitta under ett parasoll, sippandes på kall raberbersaft och leder arbetet. Vi skall även sextrakassera staketbyggarna hade vi tänkt. *s*

Livet är rätt gott, när man tänker efter!

Gå i frid, mina vänner!

Fick sms från syster min, samma syster som kommer hit och firar påsk imorgon. Hon ville att jag skulle inhandla ngr öl och en pava vin åt henne och moderskapet vårt...

Kan jag visst göra....och ökar på så vis på min systembolagsbesökskvot med massa procent. Haha! Så är det när man är en donna som föredrar läskeblask före eldsvatten.

Nackdelen med att behöva släpa sig ner till systemet är att jag lär träffa alltför många av stadens mer frekventa systembolagsbesökare, sånna som jag brukar träffa genom jobb/praktik osv.... Precis vad jag känner för - att behöva socialisera mig med halvpackade människor på ett ställe som jag inte ens besöker för egen del.

Men...jag äen bra lillasyster som vill göra storasyster glad - så jag gör´t! ;-) Eller.....jag ber Mannen att kila ner istället? Smartigt värre!

En innerslang till en cykel är väl bara en innerslang, eller?

Fel, fel, fel!!

Inte ens om man vet vilken tum däcket har, så är man tillräckligt informerad för att köpa sig en simpel (men ack, så nödvändig) innerslang till den punkterade cykeln.

Stod inne i butiken och rev mig fundersamt i skallen, samtidigt som jag höll i två innerslangar till en cykel av 28 tums storlek....

Que?? Massa mer siffror på paketen....OLIKA siffror på de olika paketen. Mystiskt....

Grabbade tag i en expedit, som tålmodigt förklarade att man måste veta VILKEN sorts 28 tums däck cykeln har.

Så nu ska jag ut och glutta in däcken på min skruttcykel, och hoppas på att jag finner lösningen på mysteriet med innerslangsstorleken....

Vilket sjå....

Hittade en rätt rolig liten sida på nätet, där man kunde göra en liten virtuell Agnes. Skitkul...ända tills jag såg hur apful jag ser ut. *s* När jag knappat in mina mått, förvandlades avataren till.....Barbamamma.

Jahapp....det är alltså så här jag ser ut? Mådde bra mycket bättre, och hade iaf ett uns av självförtroende, innan jag insåg att min självbild inte stämmer med vad verklighetens ögon ser....

Uuhhh.....

Detta är vad NI ser när ni kollar på mig??